Sommaren 2012 blev en efterlängtad drömresa äntligen verklighet: Island! Under många helger och kvällar i början av året hade jag läst reseguider och surfat på nätet för att hitta information om Island. Jag utarbetade en resrutt till de riktigt intressanta naturundren och letade efter ställen att bo på (bekväma hotell i Reykjavik, internatskolor i småstäderna och bondgårdar ute på landet samt fjällstationer uppe i höglandet). Det finns inte så många övernattningsalternativ utanför de få städerna. Även en fyrhjulsdriven jeep behövdes för vi vill inte bara åka den asfalterade ”ringvägen” runt ön utan även upp i höglandet där bara terrängbilar är tillåtna, där det inte finns riktiga vägar och floderna är utan broar. Ja, dit ville vi!
I slutet av juli flög vi äntligen till Reykjavik för att uppleva Islands spektakulära natur med vulkaner, lava, vattenfall, glaciärer, gejsrar och heta källor. Efter en natt i väldens nordligaste huvudstad fick vi bilen levererad vid hotellet. En Toyota Land Cruiser med extra stora terränghjul.
I ett underbart vackert väder med helt blå himmel startade vi mot vårt vildmarksäventyr genom lavafälten och över de breda floderna. Vi åkte först den lilla etappen upp till kontinentalsprickan vid Thingvellir och sedan vidare till den stora gejsern Strokkur samt det breda vattenfallet Gullfoss.
På kvällen kom vi fram till de heta källorna vid Kerlingarfjöll (Kärringberget) mitt på Island. Här var det en helt fantastisk vacker natur med färggranna berg i ett spektrum från rödbruna berg (vulkaniska bergarten ryolit) med små fält av giftgrön mossa och becksvarta lavaberg blandade med snöfält samt glaciärerna Hofsjökull och Langjökull vid horisonten. Mitt i allt heta källor där det bubblade ur marken och luktade illa av svavel. Ett paradis för geologer och för Gabi.
Nästa dag fortsatte vi norrut mot staden Akureyri. Vi gjorde en paus vid det geotermiska området Hveravellir och besökte det underbart vackra vattenfallet Guðafoss.
Vid den sagolika sjön Myvatn (myggsjön) finns det spektakulära lavafält, mängder av små och stora vulkankratrar och naturligtvis heta källor. På Island hinner man med tre naturunder på en dag!
Efter Myvatn bar det av ett par mil öster på ”Ringvägen” tills vi svängde av från den asfalterade vägen in på en grusväg rakt mot söder upp mot höglandet vid Askja och Vatnajökull. I början på denna grusväg stod det en stor skylt med varning på fyra språk. ”Vägen är bara frigiven för fyrahjulsdrivna fordon. Turister får åka på vägen på egen risk. Det gäller inga försäkringar om det händer något vid vattendragen, osv.” Vid skylten stod det även en annan bil med tre personer i. Dom verkade tveksamma men dessa varningar var inget nytt för oss. Det hade vi redan läst om i förväg och därför hyrt denna välutrustade bil. Vi körde vidare på vägen söder ut mot Askja och såg i bakspegeln att den andra bilen följde efter oss.
Färden gick genom en svart grusöken och snart var vi framme vid första floden. Ingen bro, bara ett 50 m brett vadställe där det stod en vit bil och väntade. Vi stannade, gick ur bilen och ner till vattnet. Nu kom även den andra bilen, som vi hade sett vid skylten, fram till floden. Efter att ha granskat floden och sett var vägen fortsatte på andra sidan förstod vi att de andra vore tacksamma om vi körde först. Gabi var snabb och hoppade upp bakom ratten och sa ”Jag kör”. Jag blev nog lite paff och även avundsjuk men jag sa inget och satte mig snällt på passagerarsätet. Jag hade väldigt gärna velat köra själv. Gabi kopplade in fyrhjulsdriften och lade in lägsta växeln. Nu gällde det att inte bli hängande mitt i floden, då är det svårt att komma igång igen. Det stänkte och skumpade och jag såg vattnet stiga upp över hela framhjulet. Floden var nog 60 cm djupt här. Det blev även en skrämmande svallvåg framför bilen. Jag var lite orolig att det skulle komma in vatten i motorns luftintag för då skulle det bli slut på det roliga. Men Gabi körde lugnt, säkert och målmedvetet och snart var vi uppe på andra sidan floden. Vi hoppade ur för att titta hur det gick för de anda bilarna. Dom två klarade sig även helskinnade över floden. Under den följande färden korsade vi flera liknande floder och fick rutin på ”river crossing”.
De följande dagarna tillbringade vi med vandringar genom det svarta ökenlandskapet och bestigningar av små berg. Det blev timtals bilkörning över skrovliga lavafält där vi bara kom fram i snigelfart. Ibland var det stora fält av becksvart lavasand där det var som att köra i snö. Gabi hade fått mersmak på ”river crossing”. Jag fick ha tålamod och det var svårt att få bort henne från ratten. Det var en mycket omväxlande och spännande bilkörning i detta helt växtlösa månlandskap där NASA tränade inför månexpeditionerna på 60-talet. En becksvart öken med vulkaner som är fantastiskt vacker!
Efter tre dagar i höglandet med öken, vulkaner, kratrar och glaciärer återvände vi till civilisationen vid ”bondgården” Möðrudalur. Gröna fält, en bondgård, en kyrka och ett välkommet café med gott kaffe. Vi satt i solen på altanen och bara njöt av Islands spektakulära landskap och de upplevelser vi hade fått vara med om i lavaöknen.
Vi fortsatte över ringvägen genom fjordarna på östkusten och ner mot södra delen av ön. Vid den vackert belägna staden Höfn på sydkusten kunde vi fotografera Europas största glaciär Vatnajökull när den kalvar i havet. Det bildas isberg som flyter i lagunen Jökulsarlón. Jag tänkte på James Bond-filmen där dom körde racerbåt mellan isbergen i den här lagunen.
Vårt nästa mål var det vackra Landmannalaugar med de färggranna bergen och sina varma källor där man kan bada året om. Efter att ha passerat kontinentalsprickan vid Eldgjá och korsat en mängd floder (vi blev proffs på ”river crossing”!) kom vi fram till stugorna vid Landmannalaugar och fick en chock. Över hundra jeepar och en mängd tält. Första måndagen i augusti är en isländsk helg och hela Reykjavik verkande vara här. Tur att vi hade bokat plats i stugorna. Vi badade i de varma källorna och kunde ändå njuta av en vacker kvällsvandring över de roströda Ryolitbergen och genom lavafälten.
Dagen efter, nere vid sydkusten igen, besökte vi ett intrycksfullt museum om vulkanutbrottet under glaciären Eyjafjallajökull som stoppade flygtrafiken i hela Europa. Vi lärde känna en familj som hade sin bondgård i närheten av glaciären och hur dom upplevde detta spektakulära naturfenomen. De driver ett museum vid ringvägen och vi såg en film om hur de räddade sina djur och sin gård från att inte bli begravd i den heta askan. Det blev ett minne för livet!
Tiden gick alldeles för fort och efter tio dagar var vi tillbaka i Reykjavik. De sista dagarna på Island tillbringande vi med shopping, sightseeing och valsafari. På flyget hem till München var vi mycket nöjda och återvände med många minnesrika upplevelser samt en kamera full av bilder.