Bhutan - Drakens land
/En resa till världens hemliga Shangri-La med underbara människor, vackra traditionella byggnader och djup spirutalitet.
Året 2017 uppfylldes en långvarig dröm att besöka det mystiska kungariket Bhutan som också ses som världens hemliga Shangri-La. Efter en vecka i Indien kom vi fram till den bhutanesiska gränsstaden Phuentsholing. Det blev en intensiv känsloupplevelse att gå över gränsen mellan Indien och Bhutan. Mitt i staden lämnade vi det smutsiga och intensivt luktande skräpiga indiska gatorna och gick genom en port in i Bhutan. På andra sidan låg det inga soppor på gatorna. Det luktade rent och allt såg välskött ut. Bemärkensvärd renlighet med vacker traditionell arkitektur och natur. Första intrycket var överväldigande positivt.
Bhutan var stängt för turister ända fram till 1990. Idag begränsar man antalet turister till maximal 150 000 per år. Det släpps bara in gruppresor och varje besökare måste spendera 250$ per dygn för kost och logi. Ytterligare måste varje grupp anlita en lokal guide och en chaufför med lämpligt transportmedel. Intäkterna av turismen använder Bhutan till att bygga ut infrastrukturen, sjukvården och utbildningen. En bra sak tycker jag.
Under en vecka färdades vi på slingriga vägar genom det lilla landet (lika stort som Schweiz men med bara 750,000 innevånare) med sina heliga höga berg, vackra dalar, traditionella byggnader och djupa buddhistiska spiritualitet.
Första målet var huvudstaden Thimphu. I gränsstaden Phuentsholing såg jag en trafikskylt – ”Thimphu 172 km”. Ok! tänkte jag, det är ju inte så långt. Nu är vägen i och för sig asfalterad men vi måste över två 3000 meters pass och det är serpentinväg hela vägen - upp och ner. Det tog sex timmar ren körtid med en liten buss för vår lilla resegrupp. Nu förstod jag varför engelsmännen aldrig lyckades inta Bhutan under kolonialtiden. På den tiden fanns det ingen väg. Bara smala branta stigar och den bebodda delen av landet ligger bakom flera höga pass uppe i bergen. De högsta bergen i Bhutan är över 7000 m höga och får inte bestigas då de är heliga.
Efter två dagar i Thimphu gick vår resa vidare öster ut över Dochu La passet (3125 m) till Bhutans gamla huvudstad Punakha. Efter eviga kurvor på den asfalterade serpentinvägen nådde vi passet i dimma. Först var vi besvikna för att vi inte kunde se de snöklädda 7000 m bergen vid horisonten som utgör gränsen mot Tibet. När jag tog upp kameran och tittade genom sökaren mot de 108 Chorten - som byggdes uppe på passhöjden för att påminna om Buddhas 108 böcker - så såg jag skönheten i dimman. Vi promenerade genom dessa religiösa objekt och kände spiritualiteten. Magiskt!
I alla städer finns det en ”Dzong” (gammal fästning). Förr var det en befästningsanläggning men idag är det en administrationsbyggnad med ett kloster i mitten. Så man kan t ex gå dit för att få ett nytt pass och medan man väntar kan man gå och be i klostret. Mycket praktiskt för de djupt religiösa bhutaneserna. I Punakha ligger landets viktigaste Dzong. Här genomförs många av Bhutans viktiga fester som t ex kungens kröning.
Dzongen i Punakha
Bhutan är rikt på kloster och munkar. Vi vandrade varje dag genom risfält, över kullar och genom skogar med ett kloster eller en ”Dzong” som mål. Där fanns det alltid en rad bönehjul som användes flitigt. Det var påtagligt att befolkningen var djupt religiös men samtidigt öppen för den nya västliga världen. Byggnaderna är mycket vackra med imponerande utsmyckningar på väggar och tak. Klostrens sakrala rum har otroliga väggmålningar av alla heliga lamas, gudar och halvgudar. Inomhus får man dock inte fotografera, men för oss hobbyfotografer finns det tillräckligt med värdefulla motiv ändå.
I Phobjikhadalen - i mitten av Bhutan - besökte vi en skola. Vi var imponerade över att alla skolbarn kunde tala mycket bra engelska. I skolan fick vi lära oss att alla naturvetenskapliga ämnen undervisas på engelska. Så lär sig barnen språket från första klass. I skolan (och även på alla offentliga inrättningar) är folkdräkten plikt för alla bhutaneser. Kvinnorna bär en ”Kira” och männen en ”Gho”. Mycket vackra, ofta färggranna kläder. Rektorn för skolan visade oss runt och vi fick besöka en klass med småbarn samt lärarrummet och rektorns rum.
I alla hem är det centrala rummet dominerat av ett stort buddhistiskt altare. Vi besökte både en enkel bondefamilj och en medlem av den övre klassen. Altarrummen var ganska lika och stora även om naturligtvis lite skamfilat i bondgården.
Resans höjdpunkt var vandringen upp till Tiger´s Nest eller klostret ”Taktshang” som det egentligen heter. Detta världsberömda kloster ligger uppe på en klippa 3120 m över havet. För att komma upp dit måste man övervinna 900 höjdmeter. Vi hade bra vandringskängor med oss och bestigningen var en njutning. Väl uppe – svettiga och lyckliga – njöt vi av utsikten över dalen och de höga Himalaya bergen vid horisonten. Med vår kunniga guide besökte vi huvuddelen av de sju tempel som är vigda Buddha och andra heligheter. För att gå in i de sakrala rummen måste man ta av sig skorna. På denna höjd blev det kallt om fötterna när vi stod där i strumplästen.
Vi var imponerade över bhutanesernas vänlighet, utpräglade service mentalitet och positiva livsinställning. Allt är på sitt vis vackert. Folket, landskapet, husen, …! Jag har besökt flera utvecklingsländer i Asien och Afrika. Detta lilla land uppe i Himalaya är mest imponerande. Även det utpräglade ekologiska medvetandet är unikt. Alla hjälper till att hålla städerna, byarna och naturen ren. Det är också en del av aktiviteterna med att höja Bruttanationallyckan i landet. En fantastisk resa i en annan värld!
Sammanfattning
Bhutan är ett drömland om man är nyfiken på främmande kulturer. Att resa här är helt magiskt med stark spiritualitet, vacker natur och mycket vänliga och vackra människor.
Mina tips för att besöka Bhutan
- Inreseformaliteterna är komplicerande. Res med en arrangör som ordnar allt administrativt.
- Sök kontakt med befolkningen. Dom är mycket öppna och tillmötesgående. Alla pratar bra engelska.
- Vandra genom landskapet för att njuta av pittoreska bondgårdar, fantastiska kloster och en vacker och genuin natur.
- Anlita en bra guide som kan förklara den buddhistiska kulturen och religionen för oss västlänningar.
- Bästa tiden för en resa till Bhutan är mars eller april före monsunen. Alternativt kan man även resa i slutet av oktober eller november.